Chaplin på lydnadstävling

Bullcronans Chaplin Blå Grand Danois född i April 93. Husets herre och väktare.

Bullcronans Chaplin Blå Grand Danois född 93

Fundersam kille som älskade alla valpar och sin familj. Främlingar gjorde sig dock ej besvär (i alla fall inte på hans hemmaplan). Chaplin avlivades i september 2002 på grund av cancer i ena tassen, i övrigt pigg och nyter som alltid.

När Chaplin var unghund gick vi en kurs i vardagslydnad. Framåt vårkanten kom jag underfund med att vi kunde i stort sett de moment som ingår i lydnadsklass 1 varför vi anmälde oss till 2 tävlingar för att pröva på. Efter dessa tävlingar blev det sedan 2 till i Linköpingstrakten.

Både Chaplin och jag tyckte det var kul att tävla men vi verkar ha lite olika syn på vad tävlingarna går ut på. Jag tror att det går ut på att göra som domaren säger och därmed få så många poäng så man kan bli uppflyttad eller erövra ett lydnadsdiplom. Chaplin o sin sida anser att tävlingen går ut på att visa sig så pigg och publikfriande som möjligt så att man får uppmuntrande kommentarer och applåder, samt blir publikfavorit.

Följaktligen brukade våra tävlingar avlöpa på följande sätt. In i ringen för platsläggande går Chaplin som om han redan vunnit tävlingen. Nedläggandet går sedan utmärkt följt av rullning över på rygg, för att sedan följas av sidliggande och avslutas med perfekt platsliggande på magen. Trots dessa konster har vi lyckats få 10p då hunden ej förflyttar sig. Tandvisningen går sedan som en dans. Dags för paus och vila inför elddopet dvs. själva lydnadsmomenten.

När det återigen blir vår tur går Chaplin in med något egendomliga trippande steg i glädje över att äntligen få börja uppvisningen, några hopp upp mot mattes ansikte för pussar brukar också ingå. Sen är det dags för start. I linförigheten lyckas han kombinera högt tempo, puffande med huvudet under mattes arm (ganska naturligt beteende då matte är 155cm lång och hunden ca 90cm i mankhöjd), hoppa upp och pussas med att släpa efter. Fråga mig inte hur det går till jag brukar ha fullt upp med att klara mig igenom momentet. Sedan blir det fritt följ som brukar se ut som linförigheten men ibland med inslag av att titta fram på höger sida av matte då och då. Efter det brukar det gå rätt bra förutom rullande vid platsläggande och kontroll av publiken vid inkallningen.

Det avslutande momentet hopp över hinder kan när Chaplin är på bra humör utföras lite annorlunda enligt följande. Vid närmande av hindret för uppställningen gör man ett provhopp. Sedan på kommandot Hopp hoppar man upp och pussar matte varefter man hoppar över hindret och när man blivit upphunnen av matte hoppar man upp och pussar henne igen. När lydnadsmomenten är avklarade hoppar man ihållande vid mattes sida samtidigt som vi går av planen.

Sedan blir det dags för prisutdelning när Chaplin under spridda applåder och hejarop går fram och hämtar sin 16:de placering el dyl. med en värdighet och stolthet som bara anstår en riktig stor segrare. Han har ju i alla fall vunnit publikens hjärta.

På detta sätt lyckades vi få ett 3: dje pris och tre 2:dra pris. Vi har dessutom fått många uppskattande kommentarer och applåder från publiken, blivit utnämnd till heders “beardies” (vi tävlade på deras riksmästerskap). Domarna och tävlingsledarna på tävlingarna var överlag bra och tagit hänsyn till Chaplins storlek och vad det kan innebära i smidighet mm. Flera uppskattande kommentarer fick vi även av Domare och tävlingsledare, “pigg hund”, “vilken rolig hund du har att arbeta med”, “vilket kommando använder du vid nedläggande?” mm. Tävlingsledarna suckar dock lite när min hund får startnummer emellan en tax och en dvärgpudel el dyl. då han får bära så många plankor vid hopp över hinder.